Hejdå min fina Bella<3

Postat den: 2016-12-22 @ 12:29:00 | Allmänt | Kommentarer (4)

Igår fick fina Annabell, "Bella" flytta till hästhimlen. Bara 17 år gammal och hade egentligen flera år kvar framför sig, så tråkigt. Tyvärr drabbades hon av en skada och blev utdömd. Nu slipper hon lidandet och att ha ont. 
 
Kommer alltid att sakna mina fantastiska och knasiga ponny, även fast hon inte var min i slutet så känns det hårt att veta att hon inte finns kvar. Vi hade så mycket roligt tillsammans, även fast vi både skruvade till det lite ibland så att säga.. ;)
 
En gammal ihopklippt film som jag var jättestolt över, haha! Bellabus <3 
 
 
 

Favoriter

Postat den: 2015-10-21 @ 13:00:00 | Allmänt | Kommentarer (3)

Satt och kikade igenom arkivet på Sockertopp, det här är verkligen några av mina favoriter på min fina Sockertopp. Saknar henne jättemycket <3
 
 

Alla började vi någonstans

Postat den: 2015-10-14 @ 08:37:27 | Allmänt | Kommentarer (3)

Ja.. Alla har vi börjat någonstans!
 
Jag fick upp mitt intresse för dressyr under 2012, där jag under maj gjorde min första "riktiga" tävling, som var en klubbtävling på LRK. Här startade jag en LC:1 med min gamla c-ponny Prinsen, och en LB:2 med min c-ponny Annabell som vi sålde i början på 2014. Med Prinsen fick jag 61% och Annabell 59%. 
 
Det är så kul att se att man som ryttare utvecklas. Visst sitter jag även på bättre hästar nu, men det är kul att titta tillbaka såhär och se vart man faktiskt var för bara 3 år sedan, när man tänker efter är det inte så längesedan. 3 ÅR, det är ingenting. Det känns som att jag har tävlat dressyr hela livet. Dessutom började jag inte tävla dressyr seriöst förrän 2014 egentligen, fram tills dess hade jag mest intresse för hoppning.
 
Från klubbdressyren med Prinsen och Annabell (pappas filmning har utvecklats också haha)
 
 
 
Första tävlingen på lokalnivå med med Soccan, som jag köpt i maj 2015 (såldes i våras). En riktig läromästare var hon verkligen, vi har lärt varandra så otroligt mycket! Jag skulle göra så mycket för att få ha henne här hemma en vecka till i mitt liv, bara få pussa på henne och busa ut i skogen. Världens bästa Sockertopp, jag saknar henne massor <3
 
 
Sen får man ju inte glömma hoppningen.. Jag hoppade mycket med båda Annabell och Soccan. Det är något som jag också kan sakna ibland. T.ex. Annabell var alltid så stensäker mot hinderna, hoppade riktigt härligt. Soccan hoppade också bra men kunde ibland vara lite tveksam. Hon trivdes mot slutet bättre som dressyrponny, och det mådde också hennes kropp väldigt mycket bättre av. Nu får jag nöja mig med lite småhinder på Flisan och Bruno samt cavaletti med Arragon. 
 
 
Mina älskade ponnyer, vad dom lärt mig mycket genom tiderna. 
 
 
 

Tidigare inlägg
Tillbaka till startsidan