Lite hoppsugen

Postat den: 2014-04-23 @ 15:00:00 | Allmänt | Kommentarer (1)

Måste erkänna att trots att jag är dressyrnörd och älskar det, så saknar jag hoppningen litegrann. Kanske egentligen inte hoppningen i sig utan mer allt runt om. Det var så roligt med t.ex. juniortoppen med alla kompisar där, alla tävlingar, de bästa träningarna för Johan Lundh osv. 
 
När Soccan inte är med mig utan är lite lat och inte riktigt vill så är det inte roligt på något sätt. Men när hon taggar till lite, anstränger sig och VILL, det är då det är så underbart! Jag köpte egentligen Soccan för att jag ville satsa på hoppningen mer och så när jag köpte henne så blev det dressyr istället, lite knas. Jag har alltid tidigare köpt hoppeponnyer så Arragon blev första dressyrponnyn ;) Känner att jag har valt helt rätt med att rida dressyr istället för jag tycker trots allt att det är väldigt mycket roligare och det känns som att man kan påverka mer själv. Men någon gång igen skulle jag vilja hoppa Soccan. Nu har vi inte hoppat på 4-5 månader och den senaste gången gick det inte särskilt bra, å andra sidan hade hon en skada då. Det är lite därför jag drar mig för att hoppa också för jag är så rädd för att hon ska överbelasta på något sätt och bli skadad igen, det vill jag verkligen inte. 
 
Jag hade tankar på att hoppträna för Johan i höst, jag tror till och med att jag står uppskriven i kölista just nu. Men jag tror inte att det kommer bli något av det.. Det är jätteroligt men jag känner att det inte är värt det både för skadans skull, att det inte är helt gratis och för tidens skull. Men det känns sjukt konstigt att gå från att ha tränat hoppning 1-2 gånger i veckan och tävlat till att inte hoppa alls. Tävlingsmänniskan i mig säger att det inte är någon idé att träna om jag inte ska tävla, hehe... 
 
 

Stark i skogen

Postat den: 2014-04-06 @ 15:00:00 | Allmänt | Kommentarer (2)

Först: Tror ni fattade att det inte var Sally vi hämtade idag? ;) Hon är ju våran katt sedan 3-4 år sedan tillbaka. Berättar snart vem som kommer. Kommer helt klart lyfta bloggen mer också!! Men nu till ämnet. 
 
Jag gillar att rida Soccan mycket i skogen så att hon får en naturlig framåtbjudning och kommer bort lite från banan för trots allt tycker hon inte att dressyr alltid är så jätteroligt om man själv som ryttare inte gör det väldigt varierat. Men jag har ett litet problem och det är att hon blir så fruktansvärt stark!!
 
Nu ett tag har jag ridit på hackamore i skogen men det går i princip inte att bromsa henne med det. Tyvärr så lyssnar hon inte något på sitsen när jag rider i skogen utan ska jag bromsa så måste jag bromsa med handen. Provade då häromdagen att rida med vanligt bett men då blev hon bara VRÅLstark och det kändes inte bra att behöva sitta och dra massor i henne för att få stopp. Jag vet också att om jag då rider med bett så vill jag väldigt gärna hålla på och dressyrrida på henne i skogen vilket inte riktigt funkar eftersom hon är lite ofokuserad i skogen och då blir jag bara tjurig när hon inte vill samarbeta. Även pelham har jag testat att rida på i skogen och det har funkat jättebra, då behöver jag inte sitta och dra i henne utan det räcker att jag tar lätt en gång. Vet att flera är emot skarpa bett men jag tycker det är så mycket bättre än att sitta och "dra". Hon är också mycket nöjdare vad jag har upplevt. Ett plus är även att jag kan rida på lite mer framåt för jag behöver inte vara rädd för att jag inte skulle få stopp om det skulle komma t.ex. en bil längre fram på vägen eller liknande. 
 
Men. Självklart skulle jag ändå vilja göra något annat än att använda ett skarpt bett. Det är ju bara ett babypelham men jag måste ju använda det hela tiden när jag rider och ibland så knäpper hon gärna av då. Så nu har jag en fundering.. Skulle det inte kunna funka med en graman? För jag menar såhär att när jag rider och hon inte är stark så behöver jag inte använda den alls utan bara rida som vanligt, och skulle hon bli stark så tar jag lite lätt i den? För det som är svårt när hon blir stark är ju att hon tar huvudet rätt upp och framåt och bara tar bettet och då känns det som att en graman skulle hjälpa. Det som känns bra med gramanen är ju då att jag bara kan använda den när det verkligen behövs. 
 
Jag vet inte om jag är helt ute på fel spår och att det inte alls är någon bra idé? Men känns ändå som att det är såpass vettigt så att det är värt ett försök. Kommer ju inte använda den för att jobba henne liksom utan endast för att kunna bromsa lite isåfall. 
 
 

Lära känna hästen från marken

Postat den: 2014-04-02 @ 18:00:00 | Allmänt | Kommentarer (1)

Något som jag prioriterar och tycker är jätteviktigt är ens relation och kommunikation till hästen. För att det ska funka på ryggen så måste det funka på marken. Ibland så vill man inte lyssna på det och tror att det funkar ändå, och det gör det till viss del, men det funkar ännu bättre om man lär sig hästen från marken. 
 
Genom att studera hästarna i hagen, busa med dom från marken, trickträna eller något liknande så lär man känna sin häst så mycket mer. Jag brukar faktiskt busa med Soccan i hagen ibland och går väldigt ofta promenader just för relationens skull (och motionen såklart också). Förut tricktränade jag en hel del också vilket också stärke oss tillsammans väldigt mycket genom att göra något annat med varandra utöver ridningen men nu har ridningen prioriterats lite mer och jag har inte hunnit med det. Tänker hela tiden att jag ska ta upp det igen men det blir aldrig av.. 
 
Jag har sett många nya sidor av Soccan när jag sett henne från marken. Hon är väldigt nyfiken på allt nytt men när man har upprepat någonting 2-3 gånger så tröttnar hon. Hon kanske gör det, men inte med samma entusiasm. Detta kopplar jag lätt till ridningen också. Hon vill göra en sak ungefär 2-3 gånger och sen vill hon inte riktigt. Dåligt tålamod alltså ^^ Hon är också lite frågande av sig och vet inte riktigt vad hon ska göra. Det visar hon genom att gå iväg och då tappar hon också intresset för det man göra. En annan sak jag märkte var hur viktigt beröm var med henne. Glömde man berömma henne så fick hon ganska snabbt en negativ inställning och det är där jag tror att hon också blir osäker på om hon verkligen gör rätt. Men får hon beröm så kämpar hon på och vill ha beröm igen. 
 
Verkligen nyttigt det där med att se hästen från marken och jag har som sagt lärt mig väldigt mycket nytt om Soccan. 
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
Tillbaka till startsidan